Hurra!
Försvarsmakten får rejäla ekonomiska påslag de närmaste fem åren, och blir det
bara ytterligare lite mer pengar efter 2025 så kan i stort sett allt som
Försvarsberedningen föreslagit genomföras. Då blir allt frid och fröjd. Nedan
en lite annorlunda tolkning ur ett familjeperspektiv.
Sofia och
Peter bor i ett äldre, mycket charmigt, men tämligen nedgånget, hus. Det tränger
in fukt i grunden. Det har dykt upp några fuktfläckar i taket i ett av sovrummen.
Köket är gammalt, bland annat diskmaskinen sjunger på sista versen. Huset är
dåligt isolerat och uppvärmningen sker med gamla elradiatorer. Familjen har just
köpt en ny bil som Sofia behöver för att komma till arbetet. De har två barn,
Filip och Lina, sex respektive nio år gamla, som delar rum då huset bara har
två sovrum. Semestrarna tillbringar familjen hos Sofias föräldrar vilka har ett
stort sommarställe (Solskär), men som de eventuellt inte kommer ha råd att
behålla när de går i pension om några år.
I dagarna
har familjen fått glädjande nyheter. Företaget där Sofia arbetar med PR och
kommunikation ska utvidga den delen av sin verksamhet. Hon kommer därför att bli
befordrad, och kan förvänta sig en god löneutveckling. Omkring fyrtio procent
de närmaste fem åren. När Sofia berättade det vid en familjemiddag utbrast
flera kring bordet ”grattis, då kan ni ju renovera huset”. Sofias svärfar (gammal
projektledare på ett byggföretag) muttrade dock för sig själv ”det är inte
billigt att renovera hus”.
Glädjen blev
inte mindre när Peter, som är officer, talade om att han dagarna innan hade
fått en uppmaning av regementschefen att om något år vara beredd att eventuellt
gå högre utbildning i Stockholm. Vilket även för honom skulle kunna leda till högre
lön. I storleksordningen tjugo procent den dag han blir överstelöjtnant, om
kanske fem år.
Glada i
hågen beslutar Sofia och Peter att göra en tioårsbudget. Peter hade, tidigare
på Karlberg, inte för inte, skrivit en uppsats ”Ekonomisk planering – en
framgångsfaktor för plutonchefer”. Med lite smart planering borde det vara
möjligt att fixa till huset och även bädda för framtiden. Det är ju ganska stora
slantar som är på väg. De kommer snabbt fram till att familjens nuvarande löner
räcker till räntor, amorteringar och hushållsutgifter som mat, kläder, etc. Bra,
då kan det mesta av de nya pengarna gå till förbättringar av olika slag. Kanske
inte allt - det vore skönt att slutbetala bilen rakt upp och ned. Hur använda
de ”friska” pengarna?
Efter lite
räknande fram och tillbaka kommer Sofia och Peter fram till att de skulle ha
råd att ta ett lån för att dränera grunden, lägga om taket och kanske också
tilläggsisolera vinden. Räknar de även in Peters (eventuella) löneförhöjning om
några år så skulle de nog också kunna renovera köket, byta bil om sådär
sju-åtta år och bygga till ett rum (för Lina).
När Peter, van
som han är att planera för worst case scenarier, påpekar ”älskling det är ju
inte helt säkert att jag får gå högre kursen” säger Sofia lite skarpt ”ja, i så
fall får du ge dig upp på taket och silikona skarvarna (plåttak) och så får vi
hoppas att taket håller i tio år till, för diskmaskinen kan ge upp vilken dag
som helst och Lina behöver ett eget rum om några år, det måste vi ha pengar
till – förresten, är det inte viktigt att vi minskar husets energiförbrukning
också?”. Peter svarar ”men älskling du inser väl …….”.
Det blir en
lång, bitvis animerad, diskussion om olika alternativ: bygga en avbalkning i
vardagsrummet som kan bli Linas rum, istället för att bygga till; måste man ha
diskmaskin; hur länge håller en bil; vad tjänar man på att isolera vinden, mm.
Förutom
denna lilla dispyt, blir de lite ledsna när de inser att slantarna, även om
båda skulle få sina löneökningar, inte kommer att räcka till
framtidsinvesteringar som att installera treglasfönster, skaffa bergvärme och lägga
undan pengar för språkresor till barnen. Ytterligare en liten gnagande tanke
uppstår när Lina påpekar ”tänk om mamma och pappa inte har råd att behålla
Solskär, var ska vi då åka på semester, vi kommer ju inte ha råd att skaffa ett
eget sommarställe”.
Var finns då
likheterna mellan Försvarsmaktens och familjen Svenssons problem? Här de tre
kanske tydligaste:
-
Blir
prioriteringarna desamma om man kan räkna med ett fyrtioprocentigt påslag
(försvarspropositionen) som i det fall där man kan räkna med ett
sextioprocentigt påslag (kostnaden för att genomföra Försvarsberedningens
förslag)? Eller byter vissa åtgärder plats, alternativt ges de en annan
ambitionsnivå? För Sofia och Peter: lägga om taket och sänka ambitionen för
Linas rum, eller laga taket provisoriskt och bygga till ett rum? I
Försvarsmaktens fall, bara som ett exempel: sätta upp flera skyttebataljoner, eller
ge redan existerande förband, ett adekvat luftvärnsskydd? Svaren är på inget
sätt självklara.
-
På
samma sätt som för familjen Svensson går Försvarsmaktens ökade anslag i
huvudsak åt till att sätta organisationen (huset) i skick, plus att genomföra vissa
helt nödvändiga förbättringar. I Försvarsmaktens fall t ex: fylla upp
existerande förband personellt, skapa en fungerande logistikorganisation och
renovera vissa redan befintliga system så att de kan användas ytterligare 10-15
år. Den utökning av organisationen som görs blir därför i huvudsak ”more of the
same”. Helt nödvändiga åtgärder då organisationen idag är obalanserad och alldeles
för liten, men som gör att utrymmet för framtidsinriktade åtgärder blir ytterst
begränsat. Detta även om Försvarsberedningens förslag skulle genomföras fullt
ut. För att knyta an till en aktuell konflikt, Nagorno Karabach. Vilka medel är
avdelade för: beväpnade drönare, obemannade spaningsfarkoster med stor uthållighet,
”undervattensdrönare” och långräckviddiga indirekta eldsystem? Listan skulle
kunna göras lång - vi håller på att hamna i ett teknikunderläge.
-
Familjen
Svenssons sommarstugeproblem skulle kunna illustrera frågan; hur mycket mer
måste vi själva satsa om sannolikheten för stöd från andra går ned? Det vill
säga, vad innebär det att stå utanför Nato, speciellt om organisationen
dessutom försvagas?
Sannolikt
har Sofias svärfar också en poäng. Renoveringar brukar ofta bjuda på
överraskningar som kostar pengar.
Sammantaget. Ett försvarsanslag på
1,5 % (försvarspropositionen) eller 1,6 % (genomföra Förvarberedningens
förslag) av BNP räcker inte så långt som många gärna vill tro. Risken är också
stor för att idag oförutsebara kostnader tvingar fram ambitionssänkningar.
*****
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar