-------
Som vanligt var konferensen
utomordentligt väl arrangerad. Ryssland, Ukraina och Västs reaktioner på den
ryska aggressionen var av naturliga skäl huvudtemat. Nedan redovisar jag några
av de i mitt tycke intressantaste sakerna som kom upp under konferensen.
Ryssland
Det finns en ”ideologisk” faktor i
dagens ryska politik som inte bör negligeras. Den består av bl a religion, ”rysk
kultur”, Ryssland ses som varken en del av Öst eller Väst och den nästan metafysiska
betydelse som staten tillmäts.
För andra är det geopolitiska faktorer
som är avgörande (ofta i kombination med ”ideologin”). En Jalta-Potsdam syn.
Världen bör hanteras av stormakterna och där de har olika inflytelsesfärer. Ukraina
och Baltikum och andra grannländer skulle med ett sådant synsätt vara en del av
den ryska intressesfären.
När det gäller Rysslands militära
styrka gick åsikterna isär. Från att Ryssland de närmaste åren skulle sakna förmåga
till större militära operationer i Europa, till att 90-100 000 väl
utrustade och väl övade soldater borde nog trots allt räcka till ganska
omfattande operationer. Diskussionerna här ledde inte till några klara
slutsatser.
Ett område där dock alla tycktes vara
överens var att Rysslands militärutgifter nog närmade sig 6 % av BNP, sannolikt
mer om man räknade med kostnaderna för operationerna i Donbas och Luhansk.
I diskussionen om styrkeförhållanden
mellan Nato och Ryssland var det någon som fällde kommentaren (gör sig bäst på
engelska) “In Russian eyes it is probably not a question of correlation of
forces – rather a question of correlation of will”. Kanske något värt att minnas.
Europas reaktioner
De flesta var besvikna på hur Europa
reagerat på aggressionen mot Ukraina. Europa hade mer eller mindre varit
defensiva hela tiden, och inte gjort klart för Ryssland att man grovt brutit
mot internationell rätt, bl a FN-stadgan och Helsingforsavtalet. Och att Europa inte agerat utifrån det utan
snarare sett till olika länders egoistiska intressen.
Detta och Europas oförmåga att tala
med en röst ”vem skall Putin ringa till” har lett till en situation där
Ryssland förlorat respekten för Europa. Europas ovilja, snarast vägran, att
utnyttja sin militära potential som ett politiskt medel har inte gjort
situationen bättre.
Som någon sa ”varför är vi förvånade?”
USA:s/Nato:s prioriteringar
USA håller på att återuppliva
kunskapen om hur man förstärker Europa. Här är det vitalt att man har frihet
att kunna genomföra truppförflyttningar, speciellt i Östersjöområdet.
Övningar som Zapad 2013 (i Östersjön)
och annekteringen av Krim har visat på att Nato måste förbättra sin förmåga att
till förvarning, och att vi måste ta Rysslands förmåga till elektronisk/cyberkrigföring
på stort allvar. Nato:s beredskapsstyrka ”Very
high Readiness Joint Task Force (VJTF) är en vital komponent för att möta
olika av händelseutvecklingar i Europa. Den måste öva ofta.
Självfallet sas det väldigt mycket
mer under konferensen. Följ länken nedan för att se de olika sessionerna på
video.
Måste vara den mest "konstruktiva" konferens på länge. Låt oss bjuda in alla russofober till ett och samma ställe och stärka vårt grupptänk. Sedan kan vi babbla om hur bra vi är och hur dåliga Ryssland är.
SvaraRadera