Här några spridda noteringar från ukrainske arméchefens presentation på FHS den 20 november.
När det ryska angreppet
mot östra Ukraina började våren 2014 (strax efter annekteringen av Krim) så
blev följande brister i den ukrainska organisationen tydliga:
-
De ukrainska
förbandens utgångsgruppering (d v s fredsgarnisoner) var fellokaliserade,
krävde långa och tidsödande tilltransporter innan de kunde sättas in,
-
Förbandens olika
funktioner var inte samövade på högre taktisk nivå (brigad),
-
Den materiella
tillgängligheten var låg,
-
Man var
oförberedd för ”hybridkrigföring”.
Åtgärder sedan 2014 för
att öka försvarsförmågan:
-
Huvuddelen av tidigare
tillgängliga och nyuppsatta förband har organiserats i brigader för att
säkerställa allsidigt användbara och samövade förband,
-
Antalet brigader
har under de gångna tre åren ökat från 20 till 34,
-
Militärdistrikten
(4 st) har förstärkts med redan inledningsvis tilldelade förband (brigader,
lokalförsvar mm),
-
En operativ
reserv i form av en armékår har skapats,
-
Det pågår en
omfattande anskaffning av ny materiel och mycket omfattande renoveringar av
”arvmateriel”.
Andra erfarenheter:
-
Såväl hotet från
som de egna möjligheterna med elektronisk krigföring var tidigare gravt
underskattat,
-
Elektronisk
krigföring ett av huvudmedlen att möta hotet från drönare (och också ett av de
stora hoten mot egna drönare),
-
De ryska
styrkorna har god förmåga att störa ut sambandet på kompani- och bataljonsnivå,
-
Rysk artillerield
mycket effektiv för att försvåra ukrainsk verksamhet,
-
Egen förmåga att
bekämpa fientligt artilleri viktigt och mycket höga krav på egen rörlighet för
att undvika rysk artilleribekämpning – skjut under kort tid, sedan omedelbart
omgruppera,
-
Förmåga till
indirekt eld måste finnas på alla förbandsnivåer bataljon, brigad, division.
Slutligen: Striderna har
hitintills kostat Ukraina 2500 döda och 7500 sårade soldater.