I morse när
jag som vanligt läste SvD till frukost noterade jag en artikel med rubriken ”Kvalitetsfynden
på bokrean”. Min spontana tanke var ”så
bra, här kan jag få några tips inför ett besök i min bokhandel”.
I artikeln
presenteras tio böcker. Efterhand som jag läste recensionerna blev jag mer och
mer konfunderad. Är kriteriet för god litteratur att den beskriver elände och
olyckor av olika slag? Här utdrag ur nio av de tio bokpresentationerna:
Bok 1 ”..
en man försöker förstå sin skilsmässa…”
Bok 2 ”..dras
in i ett våldsamt förhållande…”
(Bok 3 Inget
uppenbart eländigt i presentationen.)
Bok 4 ”.. växer
upp i ett fattigt Neapel ...”
Bok 5 ”..
flyktingens fruktansvärda omständigheter …”
Bok 6 ”..
olyckliga snarare än lyckliga – kommer hem till sin självupptagna mamma …”
Bok 7 ”..
ett stormigt och bittert skilsmässodrama …”
Bok 8 ”..
familjen som domineras av hennes alkoholism.”
Bok 9 ”.. tittar
tillbaka på sin uppväxt avtäcker hon en smutsig hemlighet …”
Bok 10 ”..
relationen mellan kreativitet och psykisk sjukdom …”
Det kan väl
vara så att böckerna har kvalitéer som gör dem läsvärda av andra skäl än att de
fördjupar sig i livets mörkare sidor. Jag hoppas det. För egen del minskade
dock lusten att botanisera i ”kvalitetsfynden” under årets bokrea.
*****