Årets Lennart Meri konferens i Tallinn avslutades igår,
söndag. Den var kanske den bästa under de tio år som den genomförts. Det
allvarliga säkerhetsläget kring Östersjön präglade de flesta av seminarierna.
Nedan några strödda anteckningar. I vissa fall namnges inte personerna som stod
för inlägget då delar av konferensen genomfördes under s k ”Chatham rules”-
fritt att sprida vad som sagts, men inte vem som sa det.
Estlands försvarsminister Hannes Hanso
”Dagens koncept att försvara Baltikum med tillförda
förstärkningar är inte tillräckligt, det krävs också permanent stationering av
utländska förband i de baltiska staterna, samt förhandslagring av materiel”.
Sannolikt kommer han att bli bönhörd (min kommentar).
Hög Nato-företrädare
” Avskräckning grundar sig på reell krigföringsförmåga”.
”Förstärkningar måste vara på plats inom en vecka”. ”En snabb och fungerande
politisk beslutsprocess är också en del av avskräckningen”. Det som sas framfördes lite i ”önskelisteform” vilket tyder
på att det finns ganska mycket kvar att göra innan man når de målen (min
kommentar).
Annan person
”Vi måste vara beredda på mycket omfattande mark-, sjö-
och luftoperationer för att kunna försvara Baltikum, det är vi inte idag”. ”Balterna
som sannolikt är bäst på att tackla hybridkrigföring – borde vara tongivande i
Nato i dessa frågor”. ”Balterna borde göra bi- och trilaterala avtal med vissa
stater (USA) för att säkerställa hjälp i tid”. Det sista anspelar på
beslutsprocessen i Nato (min kommentar).
Sveriges försvarsminister, Peter Hultqvist, den förste
svenske försvarsminister som deltagit i Lennart Meri konferensen, höll ett
starkt och uppskattat anförande där han bl a sa: ”den ryska annekteringen av
Krim är olaglig”, ”vi kan inte acceptera dagens ryska uppträdande”, ”viktigt att
sanktionerna mot Ryssland bibehålls”, ”Sverige kommer att utveckla offensiv
cyberkrigföringsförmåga”. Det sista uttalandet väckte positivt uppseende då det
velas rejält i en del Natostater avseende att utveckla sådana förmågor (min
kommentar).
Flera talare var bekymrade om EU:s framtid och pekade på
riskerna med Brexit, både ekonomiskt och ur säkerhetspolitisk synvinkel. Även risken för att det skulle kunna leda till
en kedjereaktion med fler folkomröstningar lyftes fram. Det var allmän enighet
att EU inte, varken dagens eller morgondagens, hade någon större roll att spela när
det gäller ”hård” säkerhet, däremot så kunde unionen spela en viktig roll när
det gäller andra maktmedel. dagens ekonomiska sanktioner mot Ryssland lyftes
fram som exempel.
Vid ett mycket intressant seminarium om
cyber-/informationskrigföring framfördes bla:
- ”Vi har haft en övertro på att gemensamma demokratiska
grundvärden, tro på tryckfrihet och andra fundamentala faktorer i våra
samhällen ska skydda oss mot informationskrigföring”,
- ”Ryssland har visat sig mycket skickligt att utnyttja
brister i våra samhällen som tex ekonomiska klyftor och en mindre lyckad
migrationspolitik för att underblåsa populistiska strömningar, och därmed skapa
en ökad polarisering och splittring i våra samhällen”,
- ”Vi måste bli bättre på att tydligt peka på rena lögner om t
ex nedskjutningen av MH 17 och närvaron av ryska trupper i Ukraina – vi måste
sluta med att relativisera det som är sanning”
- ”De stora hoten inom cyberdomänen är inte bara
mjukvarurelaterade, idag kan det likaväl omfatta hårdvaran, vi har oftast inte
en aning om var olika delkomponenter är tillverkade och hur de kan vara
infekterade på något sätt, Intel inside, utgör inte garanti för någonting”,
Slutligen för att avsluta med ett lite skämtsamt (kanske) citat av
Estlands premiärminister, Taavi Roivas under seminariet angående ekonomisk
utveckling, korruption, finansiering av terrorism
m m. ”There are few Estonian companies
in the Panama papers. Why? Probably it
is cheaper and easier to pay taxes in Estonia”.